FRIBERGASKOLAN

Förnyelse och Tradition. Vi rustar dig för framtiden

Get Adobe Flash player

Senast uppdaterad 28 november 2017

En högstadieskola att vara stolt över!

SchoolSoft        GoogleApps 


Fd rektor Maria Ljungkvist

Skriver Rektor Maria Ljungkvist (2003-2008)

"Fem fantastiska och lärorika år med fenomenala Fribergaskolan"


Stockholm 090316

Ja, ungefär så kan jag kanske sammanfatta min tid som rektor på Fribergaskolan och den text som nu följer speglar mina högst personliga reflektioner över en spännande om än också krävande tid i mitt yrkesliv. . .

Min tid som rektor där inleddes i början av juni 2003. Då efterträdde jag en känd profil i Danderyd; Anne Sjöberg, som hade något av en ikonstatus på skolan. Hon lämnade efter sig en fungerande och stabil skola med en väl genomtänkt organisation. Arbetslagen hade en mycket framträdande roll och var synnerligen självständiga med erfaren personalen.  Det fanns således mycket positivt att bygga på för den relativt unga rektor som jag då var.

Det första året ägnade jag i stort sett bara åt att försöka lära känna skolan och de som hörde till den. Det var en spännande tid.  Där fanns värt att bevara, men också massor att utveckla och förändra. Skolvärlden hade ju sedan början av 2000 genomgått en dramatisk förändring och Fribergaskolan kunde ingalunda slå sig till ro och bli vid det gamla. Det var således bara att kavla upp ärmarna för att vi också framgent skulle kunna hävda oss i den knivskarpa konkurrensen vi hade ifrån Viktor Rydberg Samskola och Mörbyskolan.  
Därmed följde fyra mycket dynamiska år, där fokus var att tillsammans med personalen utveckla och driva en skola i pedagogikens yttersta framkant. Detta skedde dessutom  samtidigt som stora delar av personalen antingen gick i pension eller var föräldralediga. Givetvis kom detta i sig att bli ytterligare en aspekt att hantera. Förändringarnas tid var sannerligen en realitet för Fribergaskolan. Låt mig nu berätta kort om några av de viktigaste tagen…

Arbetslagen var som sagt väldigt självständiga och starka. Detta hade självklart en del fördelar. Dock fanns den nackdelen att skolan blev väldigt spretig och svår att leda och ta ansvar för. Många föräldrar med flera barn på skolan pekade på att det inte fanns en Fribergaskola utan snarare sex Fribergaskolor (arbetslag), som alla jobbade efter eget huvud. Detta innebar givetvis uppenbara risker för ojämn kvalitet. 
Denna problematik bekräftades senare av en observation som kvalitetsnätverket Qualis gjorde på skolan. Observationsrapporten som skrevs var nedslående och sved i skinnet på oss som jobbade där. Samtidigt var den mycket nyttig eftersom den kom att bli startskottet för en påtaglig skolutvecklingsprocess. Den syftade till att skapa en gemensam verksamhet, där alla jobbade enligt samma riktlinjer och förhållningssätt. Arbetslagen var bra och skulle förvisso bestå, men vi skulle nu skapa en skola med så jämn kvalitet som möjligt. Våra elever skulle få samma goda utbildning oavsett i vilket arbetslag de hamnade eller vilka lärare som undervisade. Hur bar vi oss då åt för att uppnå detta?

Först skapades ett gemensamt och styrande lokalt regelverk, t ex arbetsplaner, kursplaner och policys, som skulle komma att bli fundamentet för skolans arbete. Det räcker dock inte att skriva en massa dokument, man måste följa dessa också och då även involvera elever och föräldrar. IT kom att bli ett synnerligen effektivt verktyg för detta kvalitetsarbete. En ny hemsida lanserades och kom att bli Fribergaskolans synnerligen levande skyltfönster ut mot omvärlden. Samtidigt infördes School soft, ett webbaserad kommunikationsprogram, som kom att helt revolutionera kontakterna såväl internt som i dialogen mellan hem och skola. Att alla nya förändringar i vår organisation dessutom raskt förvandlades till en funktion i School soft gjorde vår verksamhet transparant och lätt att följa. 
Danderyds kommun underlättade också vårt arbete med kvalitetsutveckling och införde Balanserade Styrkort, som dessutom påtagligt förenklade arbetet med uppföljning och ledning för alla kommunens rektorer.
 

Nu var grunden lagd och vi kunde koncentrera oss på att utveckla själva utbildningen. Med den gällande läroplanen LpO 94 introducerades målstyrningen i den svenska skolan, men det fanns ännu mycket att göra för att verkligen förankra detta i den dagliga verksamheten. Under flera års tid lade Fribergaskolans kollegium därför ned ett storartat arbete på att formulera och förankra lokala kursplaner och kriterier. Så fick all undervisning skolan samma grund att utgå ifrån och därmed skapades förutsättningarna för en betydligt jämnare kvalitet.
Men det räckte inte att göra detta internt. Det var också angeläget att se till att det blev ett gemensamt förhållningssätt också mellan skolorna i Danderyd. För att säkerställa denna likvärdiga bedömning i samband med betygssättningen hade vi därför ett årslångt samarbete med de två andra 7-9skolorna i Danderyd. 

Med ovan nämnda satsningar ökade Fribergaskolan sina resultat märkbart och popularitet och elevantalet med den. Detta stärkte givetvis vår ekonomi. Vi kunde köpa in mycket utrustning av olika slag och utvecklade särskilt IT – delen. Många klassrum utrustades med projektorer och vi satsade extra på teknisk utrustning i aulan och salarna för bild och trä- och metallslöjd. Dataparken förnyades och utökades överallt i skolan. För att stötta elevernas lärande infördes obligatorisk undervisning i studieteknik i år sju, vilket blev mycket uppskattat. Det blev också retoriken, då den introducerades som ett återkommande moment under högstadietiden.

Jag nämnde inledningsvis att Fribergaskolans gamla, stabila kollegium i stor omfattning gick i pension och ersattes av unga, relativt nyexaminerade lärare. Många av dessa fick snart besök av storken och när de väl återvände behövde dessa ibland att vara hemma för att vårda sjukt barn. För att detta inte skulle leda till många olika vikarier och allmän oro tillskapades en tjänst för en fast vikarie på skolan. Fördelarna med detta var påtagliga. Att på kort varsel kunna sätta in en och samma person möjliggjorde att undervisningen kunde pågå som vanligt. Med en fast vikarie, som kände skolan och alla dess rutiner och invånare, förblev Fribergaskolan således trygg trots alla förändringar i kollegiet. 

Klasserna svällde och för att trygga kvaliteten i NO-undervisningen och alla dess laborationer infördes 20-grupper. Trots att skolan gjorde goda resultat fanns en oro för att resultaten i matematik inte riktigt låg i linje med de övriga ämnen. Detta speglade förvisso en nationell trend, men det kändes ändå otillfredsställande, varför ytterligare en (den fjärde) matematiktimme infördes för samtliga elever på skolan. Syftet med detta var självklart att lyfta samtliga elevers kunskapsnivå i matematik, inte bara stötta en viss kategori.

Då jag påbörjade mitt arbete på Fribergaskolan fanns två profiler på skolan; den engelska och den naturvetenskapliga. För de övriga eleverna fanns inget aktivt val att göra, utan de erbjöds endast den traditionella, d v s det ordinarie kursplanen. Därför infördes den samhällsvetenskapliga profilen och därmed fick samtliga elever på Fribergaskolan äntligen en profil de kunde kalla sin! Här erbjöd man eleverna särskilt rika möjligheter till studiebesök och omvärldsbevakning, inte minst tack vara speciellt utrustade klassrum.

Fribergaskolans internationella engagemang fungerade sedan länge väl och var ett viktigt och uppskattat inslag i verksamheten. Nya tider kräver dock nya grepp. En mamma undrade  varför vi inte undervisade i kinesiska eftersom Kina är en växande ekonomi och viktig handelspartner. Hennes fråga sådde ett frö som växte till en idé hos mig. Snart var vi den första grundskolan i Sverige som införde och erbjöd våra elever kinesiska som ett modern språk. Detta pionjärsarbete blev en stormande succé och ännu fjäder i hatten på Fribergaskolan.

Ett av mina första uppdrag var att grunda en resursklass för elever med Aspergers syndrom. Det kom att bli mycket bestyr med rekryteringar och lokaler, men tack vare den duktiga personalen föll pusselbitarna snart på plats. Med engagemang, värme och stor professionalism skapades en verksamhet, som förde dessa elever framåt med stora kliv. Att se unga människor utvecklas är alltid en glädje, men det värmer alltid litet extra när det sker hos de ungdomar som brottas med extra utmaningar. Därför kom resursklassen att vinna en alldeles särskild plats i mitt hjärta under min tid i Fribergaskolan.

När så Qualis åter bjöds in för att granska oss fick vi lön för all vår möda och Fribergaskolan blev certifierad som en kvalitetsskola. Året därpå bekräftades deras positiva bild av Skolverket, då samtliga skolor i Danderyd inspekterades. Kvalitets- och utvecklingsarbetet hade lett till att Fribergaskolan beskrevs som en synnerligen välfungerande skola som präglades av arbetsro, trivsel och lysande resultat. Härligt!

Nu är Fribergaskolan ett passerat kapitel i mitt yrkesliv. Jag kan se tillbaka på fem fantastiska, synnerligen dynamiska och lärorika år. En sådan utveckling som skedde under denna tid sker självklart inte utan många begåvade och duktiga medarbetares engagemang och lojalitet. Inte heller skedde den utan en massa hårt arbete och mod. Men vad gjorde det att vi kämpade så, vi hade världens finaste och viktigaste uppdrag; att erbjuda våra ungar en utbildning i toppklass. Sett i backspegeln är det lätt att konstatera att allt vårt arbete fokuserades på skolans enda huvudrollsinnehavare; eleverna!

Det finns nu en ny skeppare på plats; Gunnar Rydwik. Han kommer att utsättas för nya utmaningar och förutsättningar varför han självklart måste hitta nya lösningar och föra Fribergaskolan mot nya djärva mål. Under den seglatsen kommer han att finna att Fribergaskolan är en fenomenal skola, fylld av färgstarkt personal, engagerade föräldrar och, viktigast av allt, en helt fantastisk elevkår! Det vet jag nämligen av egen erfarenhet! När jag ser vilken fantastiskt fin skola vi skapade tillsammans för våra elever känner jag bara glädje och stolthet.  

Jag önskar Gunnar och Fribergaskolan allt gott för framtiden!

Maria Ljungkvist
Rektor på Fribergaskolan från juni 2003 till och med 22 augusti 2008


Om inte annat uttryckligen sägs,

 ägs copyright för alla fotografier av Fribergaskolan.
Foton får inte reproduceras eller användas på annat sätt utan
skolans tillstånd. 


Ansvarig utgivare: Gunnar Rydwik

Webbredaktör: Darío O'Donnell


Copyright © 1998-2017